Större skillnader mellan pris och inkomst – men små förändringar i Haparanda

Det krävs betydligt fler årsinkomster för att köpa en villa i dag än för 20 år sedan, enligt en ny kartläggning från Landshypotek Bank. Störst har förändringen varit i delar av norra Sverige, samtidigt som Haparanda hör till de kommuner där villapriserna har ökat minst jämfört med inkomsterna.

Norra Sverige sticker ut – Gällivare i topp

Landshypotek Bank har jämfört genomsnittliga villapriser 2005 och 2025 med medianinkomster 2005 och 2024 (SCB). Kartläggningen visar att relationen mellan villapriser och inkomster har ökat på många håll.

I Gällivare har relationen mellan villapris och rikets medianinkomst ökat med 176 procent sedan 2005. För 20 år sedan motsvarade en genomsnittlig villa cirka 2,5 medianårsinkomster – i dag krävs omkring 7.

I Åre har motsvarande siffra ökat från drygt 4 till drygt 10 medianårsinkomster.

Landshypotek Banks talesperson för vardagsekonomi, Catharina Åbjörnsson Lindgren, kommenterar utvecklingen så här:

”Det är lätt att tro att gapet mellan bostadspriser och inkomster har vuxit mest i storstadsområdena. Men så ser det inte ut. Stockholm är fortfarande överlägset dyrast, men på flera håll i norra Sverige har villapriserna ökat betydligt snabbare i förhållande till inkomsterna”

Haparanda bland kommunerna med minst förändring

I Landshypoteks lista över kommuner där villapriserna ökat minst jämfört med inkomsterna finns Haparanda med bland de lägsta förändringstalen.

• Haparanda (Norrbottens län): +2,8 procent jämfört med Sveriges medianårsinkomst (2005–2025) och +0,9 procent jämfört med länets medianårsinkomst.
• Prisnivå i dag: En genomsnittlig villa i Haparanda motsvarar cirka 3,0 svenska medianårsinkomster (och även 3,0 medianårsinkomster i länet).

Jämtland sticker ut bland länen – Stockholm dyrast

När Landshypotek jämför utvecklingen mellan länen sticker Jämtland ut mest. Sedan 2005 har relationen mellan villapris och medianinkomst i Jämtlands län ökat med 88 procent. Därefter följer bland annat Gävleborg, Gotland, Värmland och Dalarna.

Samtidigt är Stockholms län fortsatt dyrast i nivå: en genomsnittlig villa kostar där drygt 19 gånger rikets medianårsinkomst (och 17,4 gånger länets egen medianårsinkomst).

Catharina Åbjörnsson Lindgren pekar också på att utvecklingen påverkar hushållens ekonomiska planering:

”När det krävs allt fler årsinkomster för att köpa en villa förändras också hushållens förutsättningar. Det blir viktigare att planera sitt sparande och skapa marginaler i boendeekonomin”