HaparandaNytt

Annons

Delårsbokslut: barn- och ungdomsnämnden nära balans

KommunbeslutEn närbild av en personhand som håller en penna över ett dokument på ett bord, med fem män i kostym som sitter vid bordet i bakgrunden. Bakgrunden är oskarp men visar en inomhusmiljö med träväggar och fönster.
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott i Haparanda har tagit del av delårsbokslut T2, som visar förbättrad ekonomi.

Annons

Arbetsutskottet tar del av delårsbokslut T2

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott i Haparanda tog den 8 oktober del av delårsbokslut T2 för nämndens verksamheter. Redovisningen föredrogs av förvaltningschefen och arbetsutskottet stannade vid att ta del av informationen.

För mer bakgrund i ärendet kan du läsa Barn- och ungdomsnämnden väntas gå back 2 miljoner.

Resultat och prognos för 2026

Delårsbokslutet visar ett positivt resultat på 1 486 tusen kronor jämfört med budget. Avvikelsen förklaras främst av högre intäkter än beräknat, där statsbidrag och ökade intäkter från elever från andra kommuner bidrar positivt.

För helåret prognostiseras ett resultat på minus 91 tusen kronor. Enligt förvaltningen motsvarar det ett utfall nära budgeterad nivå och i praktiken en ekonomi i balans. Prognosen beskrivs som en tydlig förbättring jämfört med tidigare bedömningar, kopplat till genomförda verksamhetsanpassningar, fortsatt kostnadskontroll och högre intäkter än budgeterat.

Demografi och anpassningar i verksamheten

I redovisningen lyfts den demografiska utvecklingen med minskande barn- och elevunderlag som en central förutsättning för ekonomin. Under året har förvaltningen anpassat organisation, gruppstrukturer och personalplanering för att bättre svara mot både verksamhetsbehov och ekonomiska ramar.

En större åtgärd under året är beslutet om avveckling av Språkskolan inför höstterminen 2026. Det har lett till omstrukturering av elevgrupper och omfördelning av resurser inom verksamheten, samtidigt som intäkterna kopplade till den tidigare verksamheten minskar. Förvaltningen beskriver anpassningsarbetet som inriktat på att möta både ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar på längre sikt.

Skillnader mellan verksamhetsdelar

Delårsbokslutet visar att den gemensamma verksamheten prognostiserar ett överskott. Det beror i huvudsak på högre statsbidrag och ökade interkommunala intäkter.

Samtidigt kvarstår underskott inom förskola, grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning samt elevstöd. Där påverkas ekonomin negativt av höga fasta kostnader, små elevgrupper och förändringar i elevunderlaget.

Fortsatta anpassningar bedöms nödvändiga

Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att barn- och ungdomsnämnden kan avsluta året med en ekonomi i balans. I materialet understryks dock att fortsatta verksamhetsanpassningar bedöms nödvändiga för att långsiktigt hantera demografiska förändringar och säkra ekonomisk hållbarhet utan att kvaliteten i verksamheterna försämras.

Annons

Källa: Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott i Haparanda, 8 oktober 2026, § 54.

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons

Fler artiklar i Kommunalt