Ökad motståndskraft i värmeförsörjningen vid kyla, kris och krig

Ett längre avbrott i värmeförsörjningen under en norrbottnisk vinter kan snabbt få allvarliga konsekvenser. I ett nytt tvåårigt projekt ska Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB stärka fjärrvärmens motståndskraft i vardagen, vid kris och ytterst i krig. Projektet berör länets 14 kommuner, däribland Haparanda.

Fjärrvärmen dominerar – men riskbilden blir mer komplex

Enligt parterna är Norrbottens kommuner beroende av stabil värmeförsörjning under långa perioder av sträng kyla, och fjärrvärme är den dominerande värmekällan i tätorterna. Samtidigt beskrivs riskbilden som alltmer komplex, med påverkan från bland annat stigande bränsle- och biomassapriser, osäker råvarutillgång, extremväder, störningar i el- och leverantörssystem, cyberhot samt ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.

– Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar, säger Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Om projektet: hela kedjan från bränsle till kund

Projektet heter "Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten". Det ska undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient fjärrvärme kan säkerställas i Sveriges nordligaste län, samt utveckla arbetssätt och lösningar som även kan användas i andra delar av landet.

Arbetet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja, bland annat:

• tillgång till bränsle och lagring
• produktion
• distribution
• kundrelationer

Forskarna ska tillsammans med fjärrvärmeföretag, kommuner och Länsstyrelsen identifiera och analysera ekonomiska, tekniska, klimatrelaterade, digitala och geopolitiska risker.

– Ingen aktör kan ensam hantera hela riskbilden. En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt, säger Berit Nilsson, samordnare energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Norrbotten blir testmiljö – resultaten ska spridas

Norrbotten beskrivs som en strategisk testmiljö, bland annat på grund av strängt vinterklimat, stora geografiska avstånd, begränsade alternativa försörjningsvägar och höga krav på stabil värmeproduktion.

– Om vi kan utveckla en robust och fungerande modell under Norrbottens krävande förhållanden kan lärdomarna få stor betydelse även för andra län. Ambitionen är att gå från fragmenterad riskhantering till ett gemensamt och systematiskt beredskapsarbete för svensk fjärrvärme, säger Kristina Lygnerud, VD, Lygnerud AB.

Enligt pressmeddelandet ska resultaten integreras i kommunernas och Länsstyrelsens arbete med energiplanering och beredskap. Metodiken ska även spridas till övriga länsstyrelser via Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan (LEKS).

Tidsplan och finansiering

Projektet är tvåårigt, startar i oktober 2026 och finansieras av Energimyndigheten.